PERFSOME dag!
Efter att ha tillbringat en ganska lång stund av eftermiddagen i vårt badrum (som liksom är det enda utrymmet man verkligen är själv i, här) tog jag mig i kragen och gick och handlade påskmiddag med Emelie. Och vilken påskmiddag sen! Ojojoj, det fanns allt och lite till. Liivi hade tom påskfjädrar och påskgodis, så att vi fick till den rätta känslan. Det var gott och alla blev mätta och glada. Kvällen tillbringade vi med att spela spel på Z's mobil. Rat on scooter, heter det och vi vill varna alla för att det är starkt beroendeframkallande! Z satt och spelade i, jag överdriver tyvärr inte, i två timmar. Till min besvikelse var jag sämst. Jag har liksom inte riktigt den rätta tumkänslan för det där. Ska ligga i hårdträning, tänkte jag, så att jag kan ta upp kampen med de andra!
Igår när vi vaknade var det flatljus, men Z hade bestämt sig för att åka skidor så hon for iväg. Jag och Emelie bestämde oss för att träna våra muskler (de har liksom blivit lite degiga) och vi gjorde därför lite armhävningar och sånt där tjafs. Vi sprang även några gånger upp och ner för trapporna vilket är helt insaaaane hur jobbigt det är. Vi tyckte inte att vi hade sån träningsvärk när vi vaknade imorse men aaack så fel vi hade. Efter några timmar i backen höll våra ben på att dö. Jag tror aldrig haft sådan mjölksyra.
Igårkväll lyckades jag med konststycket att blocka mitt svenska simkort. Helt sjukt irriterande var det, eller ja.. det är fortfarande helt sjukt irriterande! Speciellt som jag vet att jag kan få tag på min PUK-kod via Telias hemsida. Där jag tyvärr också blivit blockad pga av att jag inte kan mitt lösenord dit. Jag ville/vill ju bara slå in min egen skalle. Dock lyckades en av Emelies vänner pigga upp mig genom att skicka en länk till en helt fabulös låt! Underbart med Kalle Moraeus & Orsa spelmän. Herrejösses vilken topplåt! Jag och Emelie körde den på repeat igår och har därför hört den ca 40 ggr vid detta laget (<---- OBS! Är medveten om att det är grammatiskt inkorrekt men jag tänkte att jag skulle glädja "alla" skånska läsare vi har, heheeee.) Låten kan jag iallafall varmt rekommendera, är säker på att det kommer bli även min mammas nya favoritlåt.
Den främsta anledningen till att jag bestämde mig för att skriva idag är att det varit en helt perfekt dag! Eller den hade varit helt perfekt om mr Ving fortfarande varit här. Men den var helt enkelt så nära perfekt som man kan komma numera! Eftersom det snöade hela gårdagen visste vi att det skulle vara bra puder idag. Vi hoppades även på sol, men det kan man ju aldrig veta helt bombis, bergis liksom. Iallafall hade vi bestämt oss för att ses vid nio och åka ut, vilket vi även gjorde. Och vilken daaaaag! Jag är helt lycklig. Det började med att vi kom över en bergskam och hörde någon fransman ropa mitt namn. Ja, det kändes ju lite märkligt eftersom jag liksom inte känner så värst många fransmän. Alls. Men det visade sig i alla fall vara vår hyresvärd som är off-pistguide som ropade till oss. Vi åkte ett åk med honom och hans grupp - det var skojigt! Han är som en liten bumbibjörn. Väldigt gullig och glad och pigg. Liksom studsig! Efter att ha skilts från honom (Bubu heter han. Man hör ju bara på namnet att han är en hyvens grabb.) och hans grupp bestämde vi oss för att åka upp till La Masse-toppen och köra ner där. Det är det bästa åket jag har fått i hela mitt liv! Jättebra snö och bara apkul. Vi åkte det en till gång, men då höll mina lår som sagt på att döda mig så det var inte riktigt lika kul. Men fortfarande. Helt perfsome dag. Efter det åkte vi hem och jag somnade på balkongen. Imorgon ska det vara plusgrader och sol, för er som undrar.
Måste bara tillägga att idag har vi, tro det eller ej, varit här i 100(!!) dagar!
Hundra dagar och miljoner skratt kan jag tänka mig. För oss som stalkat er via bloggen verkar det vara hundra perfekta dagar. Så gott som i alla fall. Både alpkul och apkul liksom. Vädermässigt har nog ni dragit vinstlotten, här har det varit hundra, nåväl, nästan hundra kalla dagar. Idag snöade det för säkerhets skull igen, just när söderslätterna hade börjat blotta gräs. Sånt kan man bara inte förhålla sig positiv till. Men lagom till er ankomst har våren alla gånger parkerat mer permanent så att ni kan underhålla era skibumpfräknar. Jag tycker ni har varit starka, duktiga och sådär lagom vuxna. Rent objektivt alltså och med en djup förståelse för att det finns många händelser och detaljer som vi stalkare alls inte känner till. Men så ska det ju vara. Vilka är vi som har rätt att veta allt om vad ni gör? Njut nu av era sista dagar in the Alps, vi är många som väntar på kramar!
Älskade Lizzie, få kan lida som du. Samtidigt är det ytterst få som repar sig så fort. Och just det, rejält käk ordnar det mesta dessutom..speciellt i ditt fall där avsaknad av detsamma får besvärliga följder.
Det där med PUK, PIN och sånt kommer från din mamma, jag brukar ropa att hon ska trycka hårdare när sånt uppstår.
F ö tvivlar jag på att Sverige är rätt ställe att åka till nästa vecka, jag har en otäck känsla av att våren kommer att hoppas över i år och vi går sen direkt på tidig höst.
Vi åker dock hem ändå till ett viktigt möte vi har den 15 och jag vet vilken terminal det är nu.
Var riktigt rädda om er idag, ni är härliga varelser med en skön style
Kram och puss
P